Att vara på semester med familjen kan vara allt annat än semester. Man kunde tro att vi har italienska rötter. Starka viljor och rappa käftar är inte alltid det man behöver eller vill ha att göras med när man är på semester, men det är oundvikligt, lika oundvikligt som det är att det hela leder till gräl. Man brukar säga att familjen är värst. Samtidigt som familjen är bäst kan den nog alla gånger också vara värst.

Med det sagt är det underbart att imorgon lämna en aktiv semestervecka bakom sig i Lappland med lyxigt boende, god mat, mycket friluftsliv och skratt men också gräl för renovering av ny lägenhet, flytt och huvudstadens vårsol.

Enough said.

Aaah. Får det uppladdat tack vare att H kopplat upp sig till fibern med kabel :-)

Det blir flytt i vår. Vi får börja ta farväl av vår underbara utsikt...

...och bestämde sig tillsammans med sin prins att det blir hotellfrukost idag. Men inte på GLO, fast jag kommer ihåg att den frukosten var heeeeelt extraordinarily superfresh and tasty. Den lyxen för 19 euro/pers får bli till en annan gång, då skall man ha lång tid på sig att njuta av allt. Idag Torni eller brunch på Primula, fast den är ganska matig. Crustum är också ett ypperligt alternativ, men d är så ofta fullt, snyft. Gillar Crustum.

...och bestämde sig för att uppdatera bloggen. Stolt. Bra! D har ju hänt så mycket att det är helt otroligt. En hel evighet som inrymmer massor av roliga, spännande, livsomvälvande händelser!

...och väger mer än vad hon någonsin gjort. Hah-haa, detta på grund av att en krabat tagit plats inne i henne. Strange and unexpected. But definately welcome.
...brevid sin man som äntligen flyttat ner till Helsingfors!

Idag var olyckan här igen. Förra vintern fick vi en stor isklimp genom vindrutan på vår dåvarande Volvo, "Vincent", och ett omnämnande i huvudstadsregionens Metro. I vinter, närmare sagt idag, blev vår nygamla Volvo, som än så länge saknar namn, påkörd bakifrån. Snällt stod den rättparkerad vid korsningen när en chaufför, som antagligen lämnat grundskolan på hälft, smällde in i den. Samtalet som jag tog emot började: Är det du som har en förjävligt dåligt parkerad Volvo V70 här på hörnet?... (Jag tänker - öhm vi har en Volvo V70 som är mycket ok parkerad vid hörnet x och y ja, och...) ...På grund av att den är så skitparkerad har den nu bakre vänstra hörnet förstört. Kom hit. ...(Och jag tänker vad i helvete, det är a) jobbtid och b) har du inge vett i skallen att tala så med en främmande person vars bil du just demolerat!?). Och jag svarar: Jo jag har en bil som är rättparkerad, vad säger du att du gjort?! Kan du inte köra bil? Stanna du där så anländer jag inom kort.

Och när jag kom fram var jag flyförbannad, vilket naturligtvis inte var så jättebra (jag hade kunnat vara snäppet mer diplomatisk visst jag erkänner). Samtidigt hade den unga karln nog tänkt sig kunna köra över en till kvinna. Tyvärr råkade han på fel person den här gången. Hade vår bil stått parkerad 90 grader ut från trottoaren och han kört på den då hade han ändå fått stå för kostnaderna. Jag hade visserligen fått en parkeringsbot, men det är en annan fråga. Och hur det kunnat undgå honom att det snöat rejält över en halv meter snö i Helsingfors under senaste veckan vete f€n. Förutom dum och fräck måste han ha varit blind och inte fattat att snön s.a.s. ätit av vägarna ordenligt, och det kan inte skyllas på en rätt och tätt intill trottoaren parkerad bil. Han borde nog välja ett nytt yrke.

Det är farligt att vara så kaxig, osaklig och fräck som man när det gäller bilar, körande och kvinnor. Män har inte ensamrätt på det området och det är många som har missat det faktum. En vacker dag går chaufför X, bilreparatör Y eller bilförsäljare Alfa på en rejäl mina och det hoppas jag att han kommer bittert ihåg så länge han lever, eller åtminstone tills nästa gång han skall ha kontakt med en kvinnlig kund. För det finns kvinnor som vet och som  vågar säga ifrån och stå för det som de har rätt i.

Vaknade idag av ett signalhorn som ekade från havet. Dimman satt verkligen tjock över Finska viken och plötsligt började än mer snö falla ner fårn himlen. Nu är det full snöyra ute igen och jag stromtrivs inne i lägenheten, som har fått sig en passlig dos av julmys. Det är bara en som saknas...

Snart börjar sista veckan för H uppe i Kronoby, sedan jul, sedan nyår som firas med goda vänner i Chamonix. Ibland känns det som om tiden rusar förbi och man hinner knappt med. Självständighetshelgen firades igen i Antskog nära Fiskars och det var en verkligt härlig, rolig och skön helg. Petris chocolate room var urmysigt och jag gillade verkligen att de hade använt äkta mynta i chokladmintkakan. Älskar lantlig romantik och olika nyanser av vitt. och det lilla cafét/butiken är värt ett besök.

Västra Nyland har också underbart vackert landskap med sina sjöar och kullar. Det blev också en del pulkaåkande, härligt! Mer sådant väntar i Cham och jag ser fram emot alla spelkvällar, skidåkningen och naturligtvis Fondue à la maison Eklund-Frater.

Trots att jag sitter här och nyser nästan oavbutet, ett säkert tecken på att en förkylning är påväg, vill ja ut en stund idag. Julmarknad med lillasyster och hennes sambo kunde väl vara nåt....

A

Efter många långa veckor och mycket mycket bagage är jag i allafall tillbaka och lovar sköta bättre om vår blogg. Smått irriterad över att min kamerasladd är försvunnen och själv har jag ingen kortläsare på denna min arbetsdator. Har så många fina bilder jag vill lägga upp för er.

Senaste månaden har varit full av överraskningar. En lång ickeövergående trötthet medförde ändrade planer - jag kommer till det i ett senare skede - och H:s syster med famailj har köp hus! Vilket är jätteroligt, det vårar flytt också för vår egen del.

Och på jobbet...i riksdagen...märker man att valet närmar sig, sakta men säkert.

Nu har vi själva lite ångest över vad och hur och exakt vart vi skall resa över jul. Vi lutar starkt mot Engelberg och sedan vidare till Chamonix för att hälsa på härliga M och A med fam. Det är väl bara att bestämma sig!!! Nu. Ikväll.

För jag saknar ...

Vår etta till slott är ett verkligt kaos just nu. Det hjälps inte. Jag får rulla upp ärmarna för att hitta det jag glömde hemma imorse. Darn. Men först skall jag njuta en stund till och äta upp min sushi (mitt favvo ställe är Sushibar på Nylandsgatan, om än riset är lite för sött, men idag blev det inte därifrån).

Åh att Hencki skulle tajma sin utbildning i Vasa ons-tors så pass bra att han nu missar storstädningen. Min älskade man har spelöga ;-)... (Fast det sku han int kalla det själv - kurs mitt i höstlovet d.v.s.).

Måste lägga upp några härliga höstbilder snart. ...Måst hitta kameran först också. Och vart har jag lagt sladden? Så många mysterier som skall lösas ikväll. D ä ba å sätt igång.

-A

Så var båtarna på land igen. Skönt att ha det ur världen. Tyvärr gick det så sent att klättringen fick bli, men imorgon far vi med systersönerna och klättrar.

And now for something completely different... Kontot farligt nära tomt igen efter att både försäkringspremien och bilskatten skulle betalas. Det är dyrt att äga bil i det här landet! Först skattade jag en massa när bilen hämtades från Sverige, och nu skall man betala drivkraftsskatten. Sen ska ju dieselskatten höjas så det blir dyrare att köra med den också... Visst håller jag med om att man skall försöka dra ned på onödigt nöjeskörande för att minska utsläppen, men då jag måste köra för att komma mellan jobb, hem och jordbruket så blir det ganska frustrerande att det skall vara så dyrt. Skatteåterbäringen man får på grund av resorna till jobbet täcker bara en liten del de resorna. Då man skall ha skidor, kajak, två ikea-påsar med klättringsprylar, tält m.m.  med sig så faller ju nog allmänna transportmedel bort. Dessutom är ju VR så jäkla dyrt att det är billigare att åka bil ensam än ta tåg!

Nog klagat.

-H

Så var det dags att träna igen. Formen är sämre än på länge. Har visserligen fått en del motion via jobbet (bl.a. 5 veckor paddling) men den egna träningen har fallit bort pga. allt resande.

Oktober-januari är vanligtvis bästa månaderna för mig att träna regelbundet. Har en hel del ledigt och när jag jobbar är det på plats i Kronoby. Det är lättare att motivera sig att gå på morgonlänk när man inte bor i tält...

Lättast är det att träna här i Helsingfors när jag och Antonia kan motivera varandra. Idag blev det ändå ensam länk eftersom Antonia är på teater med sina kollegor. Imorgon är det klättring på schemat, men först måste båtarna upp. På stugan är det nu städat och klart för vintern, hade ett skönt höst-veckoslut i skärgården med A.

-H